Author Archives: Micke_J

Det tog oss ett par hårda år… Äntligen glass & lek!

Ni anar inte lättnaden av detta, jag och Viktor har varit väldigt tighta vänner inte bara inom hobbyn ett bra tag nu med många sjuka minnen ihop. Och detta är ett av våra del-mål i livet som uppnåddes, hur konstigt storslaget det än må låta:

 

20090809176

 

Vi fick även med oss Cimmy som köpt en RX-7 av oss och nu har den inne för boost-up trim. Den är snart klar så ska bli riktigt kul att glida med varsin bil, nu fick han åka med Viktor och hans ca 700HK monster när vi busade med varandra. Inte så dumt kan jag tänka mig det heller. 😉

 

20090809175

 

Var ett riktigt trevligt röj som även filmades en hel del. Får se om vi vågar släppa lös det materialet för allmän beskådan. Bilarna höll ihop superfint iaf förutom när Viktor i absolut sista minuten körde av sin multirem som innbar en lååång kväll för oss, dock utan några sura miner (nästan). Problemet fixas redan idag, och kanske blir det en bonusrunda på stan idag med Herr. Eriksson. 😀

Södertälje-träff igår med ett par stycken Supror!

Igår hade jag och min trogne vän Viktor ”Lill-Wirre” Eriksson bestämt oss för att efter alla år vi hållt på äntligen göra slag i saken och ta våra häftiga  bilar och… handla glass! 😀

 

Viktor har byggt på sin Supra ända sedan vi på Superior Imports tog hem den åt han för ca ett år sen. Bilen kunde då närmast liknas ett tivoli sett till utseende och hur mycket ”prylar” Japanen haft i bilen innan. Nu är den duktigt upprensad och Viktor har helt själv byggt ett singelturbo-bygge som de nyligen fick ut 698HK på hjulen ifrån. Kan precis som med min stora beundran för Peter Björck bara ge Viktor två tummar upp åt någon som fixar ett sånt mastodont-projekt som en sådan effektsiffra innebär!  

 

 

Du kan se bilens fulla specifikation på VIKTORS GARAGETSIDA.

 

Iaf så åkte vi till träffen som hålls i Södertälje varannan söndag (?) först och främst för att se hur klimatet är nuförtiden. När jag var yngre (ja jag är ”vuxen” nu på pappret) var det lite vilda västern innan man ihop med ett gäng grabbar styrde upp det, t.o.m. så vi körde på flygfält L A G L I G T vid ett tillfälle. Men det var sånt slit och tidskrävande så jag skäms inte för att säga att jag inte har något alls emot olaglig racing på gatan. Det är politiker som satt oss i den sitsen, och de tror de kommer vinna på att sprida negativ propaganda om oss och våran hobby istället för att ta tag i problemet och t.ex. fixa ett alternativ till det insomnade Tullinge Raceway?! Nåja, nog om det… 😉

 

På plats fanns ett par stycken fina Supror som man kände igen från lördags. Några av grabbarna kände givetvis igen mig och vi växlade ett par ord, bl.a. en mycket trevlig kille som visade sig vara ägaren till den bil som jag på KINNEKULLE JDM FACE-OFF gav fin kritik för sin bil, men också var ledsen över att han kört sönder sin front. Nu var han tillbaka på banan med nya stilrena fälgar och annan front. Missade tyvärr att fota den, men fick några trevliga bilder på det enda som egentligen stack ut på träffen. 🙂

 

 

 

Det jag finner konstigt på dessa träffar är att plötsligt så ska alla åka ut till rakan, precis när själva träffen är på topp? Kan man inte softa lite till och låta folk som är där och fotar göra sitt och snacka skit med varandra? Har hört från så sjukt många gamla bekanta hur detta system rentutsagt suger, och ärligt talat- finns det ens folk som kör när ni väl kommer ut där? Folk verkar förlita sig på ”jag ska inte köra, men det gör säkert andra”. Kommunicera bättre, men det luktar total anariki och saknad av arrangemang av tanke bara. Nästan så man blir sugen på att fixa en träff i Superiors regi istället för att gnälla. 😉

 

Vi struntade i race och åkte och tog den där glassen istället… 😀

So… How does it feel? (DTE Racing visar servicekänslan igen!)

Hunnit åka runt lite med Soarern nu och nerver och rädsla över haveri börjar släppa. Fortfarande många mil kvar innan man verkligen känner att man kan börja njuta, men har sakta börjat vänja mig effekten. Men efter gårdagens bromsning sitter flera frågetecken i ryggmärgen…

 

På plats hos PBZ fanns en rad osäkerheter om utväxling, varvtal och skalorna på bänken. Trots det känns det som något håller emot i bilen, och man behövde inte fundera på det speciellt länge innan Dr. Ernie på DTE RACING febrilt försökte få tag i mig för att kunna hitta en förklaring på allt.

 

 

Var ute på ”landet” för sociala aktiviteter så kunde inte nå Göran aka Ernie förs på kvällen. Och vilken grym känsla det var att lyssna på någon som verkligen är engagerad i projektet. Sen bromsning och mappning hos Ernie har han blivit en stor del av projektet, och den makalösa kurva vi fick till i bänken har redan nu visat sig vara ett trumfkort gentemot alla andra som bara får ut så mycket pulver som bara går. Denna setup har visat sig ha otrolig körbara egenskaper på gata, kan hålla relativt stumt redan på tvåan och trots en del hjulspinn ändå få det skjuta på framåt utan dess like!

 

Men för att återgå till ämnet, Doktorn ville jättegärna ta en praktisk session på gatan och se över med datorn om allting lirar som det ska nu när motorn väl är i bilen. Någonstans har det tappats effekt, eller så visar PBZ’s bänk fel. Det sistnämnda vore väldigt lustigt eftersom Björck och Armin bromsade innan mig och fick det de förmodade. Men var som sagt många osäkra faktorer i samband med min bil, och detta inlägg är mest för att dela med mig av mina tankar och för att säga att jag är uppriktigt hedrad över att Göran minsann vill se till att det inte ska finnas några tvivel alls. Speciellt inte när bilen ska på stripp och visa upp sig, slutfarter är vad en motorbyggare/tuner lever för- och givetvis är en hög sådan för Soarern kanonreklam för DTE RACING… 😀

Lunchpaus, Soarer-bromsning och så good bye!

Vart en lunchpaus väldigt passande efter Björcks repa. Blev finfin mat på MaX med Björcks anhang, Armin och Karel. Inte alltför dum känsla att glida runt i Uppsala med två bilar man läst mycket om på nätet, var första gången jag träffade Armin ”in person” och han var ännu en i raden väldigt trevliga Supra-åkare som finns i Sverige. Märks att vi har lite annat klimat bland oss entusiaster än i USA där det förekomma dödshot och allmän sandlåda nästan. 😉

 

 

När vi kom tillbaka var det dags att bromsa min bil, inte utan lite strul med mina spacers och ett kylsystem som ville bråka just där luftfiltret satt. Vart bara blygsamma 530 RWHP men det är på gatmappen. Tråkigt nog missade jag ta med kabeln till Autronicet och kunde därmed inte ställa på racemappen…

 

Ändå rätt trötta siffror, men räkna man om det så stämmer det egentligen rätt bra med den bromsade gateffekten på 640HK? Ska ändå låta Gzon och Dr. Ernie kolla igenom bilen och se så allt står rätt till lagom till nästa veckas strippträff på Mantorp Park.

 

 

 

Har varit en riktigt trevlig dag där jag framförallt är glad över att ha träffat folk man växlat mycket kommunikation på forum med. Arash på PBZ har varit väldigt trevlig och ska också ha ett tack för en lyckad dag. Utdelningen av folk som deltog i Supaklubbens träff var lite av n bevikelse dock, känns som de flesta är nöjda med gemenskapen inom ett forum sen räcker det med det. Köööör med bilarna och passa på och vara social också. Bilhobbyn har mycket att erbjuda om man är lite utåtriktad… 😉

 

Hemåt nu och börja suga på hur man ska få börja leka med de 768HK bilen SKA ha i sig! 😎

Nu har Björck äntligen officiella siffror bromsade!

…men tyvärr började kopplingen slira när det började ge som mest. 🙁

 

Trots det, OTROLIGA 898,8RWHP !!! 😀 😀

 

Har alltså ännu inte riktigt visat vad den går för, men utan konkurrens kung i 6-vxl Supraklassen trots det. Det som återstår efter lite smyginfo är en värre soppapump, lite mappning och nu alltså en koppling som orkar med. Då är fyrsiffrigt på hjulen en barnlek. Helt sjukt egentligen… 😎

 

En sista bild där grabbarna grus jämför bromspapper, Armin och Björck.

 

På plats på Supraklubbens bromsträff, Armin först ut!

Hann precis i tid för att se Armins Supra bli bromsad. Vi låg bra till i tid tills en E55 AMG dök upp (återigen dessa tyska muskelbilar?) och ville leka. När vi var färdiga med att visa vad Soarern gick för började passageraren i Mercan vinka frenetiskt medan han hängde ut från rutan. Vi stannnade och visade sig att kjolen nästan blåst av utav fartvinden!

 

Vi fick montera ner den och ta in den i kupen. Inget att göra åt! 😀

 

Kom som sagt precis lagom till att se Armins monster bromsas:

 

 

Armin Toyota Supra: 776 RWHP !

Stort grattis, satans varmt här idag så lite dåliga insugstemperaturer. Armin firade med att lägga en enligt Karel ”Västerås-style” burnout på gatan här utanför. Riktigt trevlig tillställning hittills fgaktiskt, bra jobbat PBZ! 🙂

 

På G till Supraklubbens Stockholmsträff, två musiktips:

Bara köra igång nu, bilen ska tvättas lite snabbt och sen plocka upp Viktor ”Lill-Wirre” Eriksson som hänger på som sällskap till Supraklubbens träff idag där det kommer bli Rototest-bromsningar. Ska bli kul att se vad det går att plocka för siffror och om Ernies 768HK stämmer bra eller ej… 😉

 

Två ”major” nyheter musikmässigt har hänt senaste dygnen som man bara måste dela med sig av. De som känner mig väl vet att jag är ett stort MUSE fan, samt att jag dyrkar allt THE STROKES och deras sångare JULIAN CASABLANCAS gör. Det förstnämnda bandet har en fet turné och nytt album runt hörnet, och nu kom första singeln från skivan:

 

httpv://www.youtube.com/watch?v=oeIYjKG2V0A

 

Samtidigt gör Julian ett soloalbum precis innan The Strokes ska göra sitt fjärde album, ny intervju ute nu. Första man ser av killen på över tre år, så rätt stort för alla fans bortsett som bara fått leva på de få ”guest appearences” han gjort med andra artister:

 

httpv://www.youtube.com/watch?v=mzMJyUboKwQ

 

Okay, snabb frukost sen betydligt mer bil-väsentliga inlägg i bloggen! 😀

”When there is something strange, with your Soarer…

…who you gonna call? JOHAN CARLSSON!!” 😀

 

Igår vart en långkörare med tålamodsprövning av högsta nivå. Satte sikte på att åka till K-holm och softa med Gzon så fort man ”bara” fixat oljeläckaget som hittades igår. Men oj, förutsägbart nog strulade allting och drog ut på tiden. Var övertygad om att returen läckte i packningen och provade två gånger att limma om den med quickgasket, men efter de misslyckade försöken och en växande känsla av att gåååå hela vägen hem till Södertälje så föreslog Johan att jag skulle titta på själva adaptern som sitter från slang till tråget. Den såg ut såhär:

 

 

Jajamen, det ni ser till vänster är en skaplig spricka. Så det var bara ringa ”The Rock” Johan Carlsson som stressade i sig pizza hemma i lugna tryggheten och gled in i Katrineholm för att hjälpa mig.

 

Är egentligen inte så konstigt att sprickor uppstår när den varit med så mycket olika belastning och temperaturskillnader på sistonde. Men efter lite bearbetning av Johan och en jäkla fight med att få på AN-kopplingen igen så var bilen ihop och fri från läckage! 😀

 

Oerhört lättad kunde man låta Johan provköra bilen en sväng i Katrineholm, och han höll fullständigt med om att den var helt okörbar. Waaay to much power! 🙂

 

På hemvägen stötte jag på en stekig C32 AMG av nyare årsmodell som väldigt snabbt backade av när man bara duttade till på gasen lite för att markera att ”den här filen är min”. Rätt skojigt faktiskt, även om siktet är inställt på mycket dyrare och snabbare bilar än så att leka med på motorvägen. 😎

 

Nu väntar en rejäl tvätt och att njuta av bilen lite här i Södertälje, imorn bär det med största sannolikhet av mot SUPRA CLUB SWEDENS  träff i Stockholm för att bänka bilen. Ser fram emot det även om bilen tyvärr känns halvfärdig i utsidan och finishen på det mesta inte är i den klass jag vill. Men det känns som man hellre kör med bilen det som är kvar av sommaren än fortsätter mecka med den. Håller ni inte med?

 

Ha en grym sommardag alla! 😀

Kardan på Soarern fixad, allmän uppdatering om läget…

Igår hade jag en heldags mys med Johan ”The Rock” Carlsson. Han håller på och bygger en riktigt stekig pool på sin ville och har ägnat i stort sett hela sin semester åt det. Jag hoppade in för att skyffla den sista 20 ton stora jordhögen från framsidan av huset till runt poolen. Var riktigt skönt faktiskt att vara ute i friska luften och jobba lite på gammaldags vis. Ni som tror det är en fröjd att sitta 10 timmar vid datorn, bilen eller i tel borde tänka längre än så…

 

Vart iaf ändå ett rep inne i verkstaden där Johan hjälpte mig fixa främre kardanknuten på plats. Själva adaptern som gör att jag kan köra US-grejer var lite annorlunda mot de nya saker jag fått av Roger på SVEA BIL. Så Johan modifierade dom medan jag började kolla på läckaget som upptäcktes på Mantorp. Visade sig vara oljereturen in till blocket som spökade, dålig packning eller något. Gjorde ett försök att fixa den lite stressigt med packningsmassa, men det måste göras bättre än så. Därför åker jag förmodligen till K-holm än en gång idag och lämnar inte utan min bil hel… 😉

 

Det som är lite trist är att det är ett jättejobb kvar med att få bilen i toppskick. Det är inte gjort på en pisskvart att få alla karossdelar att sitta som de ska samtidigt som det a l l t i d saknas skruvar här och där, samt att det behövs en hel del fabrikation för att de ska bli riktigt bra. Trots allt är det mesta på bilen utbytt till eftermarknad.

 

Men för att få köra med bilen så får det arbetet sparas in tills senare. Nu vill jag bara njuta av bilen istället…

 

Oh by the way… Pratade med Ramon aka DREAMMAKER igår som lovade ta in bilen nästa vecka för att göra klar finishen. Ser verkligen fram emot det då det är flera inplanerade träffar och photoshoots med den framöver. Ska ta fram en shortlist åt Dreammaker-gänget på det som behöver fixas så får vi hoppas de löser allt med bravur. 😎

Hittar du inte vad du söker? Hittar du inte vad du söker?